På 1800-talet följde länsmannens uniform de allmänna förordningarna om länets tjänstemäns uniformer. Till uniformen hörde bland annat en överrock med knappar i två rader. Länsmansuniform från slutet av 1800-talet, Polismuseets permanenta utställning. Denna modell togs ur bruk 1903. Foto: Museokuva Matti Huuhka.

Under 1800-talet och början av 1900-talet var uniformerna dyra i förhållande till tjänstemännens löner. Detta berodde främst på att gradbeteckningar och andra detaljer var tillverkade av dyrare material. I slutet av 1800-talet var länsmannens rock försedd med förgyllda knappar med länets vapen, gyllene tränsar på axlarna och krag- och manschettspeglar. Foto: Museokuva Matti Huuhka.

I början av 1900-talet bar poliserna överrockar i militär stil. I Finland kallades sådana rockar för mantel (från det tyska ordet för rock) och sinell. Rockarna hade i allmänhet knappar i två rader och var oftast tillverkade av tjockt ylletyg. Färgen varierade mellan mörgrått och mörkblått allt eftersom nya uniformsförordningar trädde i kraft. Helsingforskonstaplar och arresterade personer i polisfängelsets tambur omkring 1910.

När Finland blivit självständigt förblev polisens överrock lik den som använts av stadspolisen i början av 1900-talet. I och med uniformsreformen 1923 blev rocken mörkblå och försågs med knappar i två rader och sidfickor insydda på insidan av rocken. Vanliga konstaplars axelklaffar saknade gradbeteckningar, men kring deras kant löpte en 5 mm bred galon. Foto: Museokuva Matti Huuhka.

Genom uniformsreformen 1923 fick rocken silverknappar försedda med ett lejon, det självständiga Finlands riksvapen, som upphöjd dekoration. Från denna tid fram till 1970-talet fanns vid den bakre linningen en springa. Syftet med springan var att underlätta snabba rörelser, men i situationer då sådana inte behövdes kunde den slutas med mindre knappar. Foto: Museokuva Matti Huuhka.